So sad, I just wish it would all go away!

Extremt många tankar snurrar i mitt huvud. Ångesten trycker i bröstet, tårarna spränger bakom ögonlocken. Jag orkar verkligen inte ha det så här. Varför avslutar jag det inte bara, då skulle allt bli mycket bättre - för alla.

Jag vet inte hur jag ska klara av denna helg men på nått jävla sätt måste jag bara göra det. Det slog mig för en stund sedan att detta e första våren sen jag var 17 år som jag INTE har varit inlagd runt detta datum. Det senaste datumet jag blivit inlagd var 2007, 9 april. Idag är det den 16 april. Jag erkänner att jag känner mig liite stolt men samtidigt är jag livrädd att det kommande fallet(som alltid inträffar) kommer bli mycket värre. Jag kanske verkligen gör nått riktigt, riktigt hemskt, kan jag lite på mig själv?

JAG VILL BARA HA HJÄLP(tror jag). Jag vill må bättre, jag vill få en HANTERBAR vardag...Inte ständigt denna kamp mellan svart och vitt, allt eller ingenting, liv eller död.

I WISH IT WOULD JUST ALL GO AWAY...




Som bortblåst

Min blogg lust existerar inte just nu.

Den Stora Ångesten drabbade mig idag när jag var hos Dr Peder, han märkte att jag "försvann" och fick göra några övningar för att kunna nå mig. Jag berättade om röken jag har sett ofta den senaste tiden, han förklarade på sitt doktor språk att det antingen kunde vara hallisar eller dissociation. Who fucking cares lixom.
Ska tillbaka till honom på måndag och jag MÅSTE väga mig imorrn o mejla honom min vikt o längd eftersom han måste ha mitt BMI när han kontaktar ätstörnings enheten. Bläää!

Nu har jag stor städat här hemma o kl 14 har jag tvättstugan.

Jag är hungrig...


Sorgsen

Ångest, ångest åååångest!

Jag MÅSTE få hjälp med detta NU, jag står inte ut längre.

Detta dödar mig sakta men säkert och jag BER om att det ska gå fortare för jag pallar inte detta längre

MY LIFE SUCKS BIG TIME


Illa, jag mår illa...

Blää säger jag just nu. Jag e såå trött, har världens huvudvärk o mår illa... hoppas jag inte håller på att bli sjuk. Inte så kul att vara det på julafton.

Jag har egentligen inget speciellt att skriva om, bara att jag känner mig svag, fysisk asså. Jag börjar misstänka att jag lider av migrän då o då...ärvt efter mamma e möjligt.

Nu ska jag faktiskt ta o bädda ner mig o förhoppningsvis sova bort detta jobbiga.

Vi hörs imorrn.
Kramar till er alla


När verkligheten blir overklighet...

Jag sover, hela tiden. Det enda jag gör... När jag e vaken så snurrar det som värsta karusellen och ljuset gör så satans ont i ögonen. Det skär verkligen... Har inte duschat på flera dagar, e rädd för att falla ihopp. Sängen har varit obäddad sen jag kom hit. Det värker i hjärtat -e det ångest eller e det nått annat. Vill hem såå satans mycket men jag tror inte jag klarar det just nu. När allt e som det e. Jag vet att detta e verkligheten, men den blir även min overklighet...

Ska jag försöka ta o bädda sängen o gå in i duschen???

Mm jag tror d...

PUSS PÅ ER SÖT NÖTAR :D

Jag lever i en tjock, tjock dimma

Finns inte några somhelst ord som kan förklara en bråkdel av vad jag går igenom just nu men rubriken säger lite. Jag är så yr så jag kan inte gå, sprutor i baken o piller piller piller för att jag ska kunna sova. Sovit i 2 dygn nästan med lite mat pauser. Ingen kraft, ingen ork. Om bara det kunde sluta gunga. Xtra Vaket e iaf borta. Det behövs ju knappast om man bara sover... Mår illa, känner mig allvarligt sjuk. Ska jag dö nu? E det så här det känns då?

Personalen har klätt julgranen här idag, jag fick glitter att ha i håret men det slet jag snabbt bort. Känns vemodigt att det snart e julafton o jag e kvar här på psyk. 8/9 blev jag inlagd, idag e det den 13/12...vart tar tiden vägen?

Fredrik mitt hjärta,min älskling. Jag e inte kapabel till att prata i telefonen just nu. Det enda jag klarar av just nu e att sova. Men du ska veta att jag saknar dig o tänker på dig massor. Jag hoppas jag blir bättre snart,då ska jag ringa dig - jag lovar. Stå ut fina du, lite till!!!!

Mormor fyllde år igår o jag har glömt ringa o gratta henne. Dåligt av mig men jag säger ju det att d enda jag klarar just nu e att sova. Inte vara social m.m

JAG LEVER I EN TJOCK,TJOCK DIMMA!!!

That was it for me, see ya!!!

Ord spya

Fan fan fan... orden bubblade ur mig likt en ord spya. Plötsligt stod jag där o insåg att fan, detta skulle jag aldrig ha sagt...

Men det e ju så jag tänker... så jag planerar... tror jag.

Nu hoppas jag snart på en god natt sömn...

Godnatt på er vänner

(förlåt P, det jag sa skulle egentligen inte du behöva höra eller få på dina axlar, det var inte meningen. jag gissar att det var mitt sista rop på hjälp, förlåt mig)

Biverkningar

Satan va biverkningar jag har efter nozinanen... Ska få nån tablett mot d så jag kan hoppa in i duschen nån gång. Annars idag har jag inte gjort mkt. Sov ända till lunch.

Mår inte toppen...men d ordnar sig nog, bara jag blir av med dessa förjävliga biverkningar...

Ska gå o se om jag kan få medicinen...

Kul inlägg, nä jag vet. Återkommer med nått bättre så fort d har blivit bättre.

Kram

Game Over

Ångesten tog över jag föll över kanten. Än så länge har inte friskheten segrat...

Men jag kommer igen...

Sakta, sakta gräver jag mig uppåt.

Så jag säger inte GAME OVER ännu, mycket ska till för det.

Godnatt


Gårdagen vill jag bara glömma

Jag orkar inte mer.

Jag hatar allt och alla.

Jag hatar mig själv.

Jag vill bara försvinna under jordens yta.

Alla hatar mig.

Jag bara förstör.

Jag gör inget bra.

Jag borde inte få finnas.

Jag borde aldrig blivit född.

"Jag kan inte ta bort min födsel, men jag kan förkorta min livstid"




_
Redigerad kl 12.57 _

Mår inte bra...

Vet inte riktigt vad det e för fel på mig...vad har hänt? vad händer? har haft gnagade ångest hela dagen och jag somnade tom 1 gång till förut o sov nån timme drygt...

känns som hopplösheten har kommit ikapp mig än en gång... men jag vet inte. jag tror jag vet 1 orsak till varför jag känner mig så nere, o imorrn blir d banne mig ändring på den saken...

men jag känner mig totalt kraftlös, som ett vrak! och jag blir livrädd. snälla inte igen. jag orkar inte falla än en gång, det går inte. jag kan inte, vill inte, orkar inte, får inte. men jag vet inte hur jag ska hitta den där lilla gnistan igen som jag hade för bara några dagar sen... den känns väldigt långt borta.

jag blir rädd för mig själv o mina tankar och ja jag SER varningssignalerna men - jag tänker inte bli inlagd igen. jag har inte råd och jag SKA kunna ta mig ur detta på egen hand, utanför de låsta dörrarna, utan extra mediciner o extra vak... jag e inget litet barn. herre gud jag fyller ju snart 24 år. jag måste kunna klara mig själv, och jag vill klara mig själv.

men varför denna gnagande ångest...varför så mycket sömn...varför äter jag inte som jag ska... allt e bara ett stort varför...

o det värsta av allt e att jag tror jag vet svaret...


JAG MÅR DÅLIGT IGEN...


Ångest

Och jag vet varför...

Känner mig bara så äcklig o misslyckad

Stesolid i magen som jag borde tagit för snart 1 timme sen, glömmer alltid att ta mina mediciner i tid...

Imorrn ska jag åka på kryssning d ser jag fram emot men jag kan inte sluta tänka på vad jag ska ha med mig för kläder... men d ordnar sig väl... D e ju ändå ingen gala middag jag ska på!

Men nu hoppas jag att stesoliden hjälper snaaart... och så ska jag titta på CSI miami...yeeyy!!!

Men säger godnatt nu... vi hörs imorrn...


Godis...

Jag har ett sånt eeenoormt godis sug just nu. kom från ingenstans o vägrar försvinna, men jag ska inte ge efter... nej måste stå emot äcklet...

energin bara försvann o jag med den. orkar ingenting, har inte lust med nått...

har iaf gjort ren ballerina skorna nu o torkat av det VÄÄLDIGT smutsiga bordet på balkongen, men jag behöver diska... men jag orkar inte... vet inte om jag ska bjuda över lena heller, känner för att vara själv ikväll, fast d e ju ändå kul med sällskap...

äsch vette faan

tror jag ska göra mig en smoothie. lär nog få bort godissuget lite o öka min energi något.

o ja som skulle gå ut med nova...jag orkar helt enkelt inte...

aja

smoothie va det...


Snälla Mr Ångest...

Början till ångest. Varför. Oj oj oj! Finns många orsaker till det just nu...Vet inte riktigt vart jag ska börja för att få ordning i mitt liv. Kan jag nånsin få ordning i mitt liv? Kan jag kalla detta "ett liv"?

Usch, snälla MR ÅNGEST, gå din väg, vi har varit vänner alldeles för länge. Jag behöver inte dig. Du måste lämna mig och jag måste lämna dig. DU HAR REDAN SUGIT UT ALLA KRAFTER SOM EN GÅNG FANNS INOM MIG. Nu e det tomt. Svart. Finns inget mer att hämta. Så jag ber dig MR ÅNGEST - lämna mig ifred - en gång för alltid...

HAR LUST ATT FLYTTA, LÅNGT BORT - BORT FRÅN STHLM FAKTISKT. BÖRJA OM NÅN HELT ANNAN STANS. FÅ EN FRÄSCH NY START...Men jag vet, problemen försvinner inte bara för att jag flyttar - de finns inom mig så de följer mig vart jag än skulle flytta...

Snälla någon -säg mig, kommer det komma en dag då jag har vunnit kampen? En dag då jag stolt kan säga "JAG MÅR BRA" och verkligen mena det oxå? Kommer det komma en dag när jag har ett jobb, ett hem, nån att dela mitt liv med - och känna mig riktigt tillfreds med mig själv och mitt liv.
Säg mig någon - KOMMER JAG NÅNSIN BLI LYCKLIG?

jag tvekar...



Jahapp...

Det kanske blir skärholmen iaf...susana har inte hört av sig så jag antar att hon kommer om 20 minuter...

ångesten har lättat draastiskt faktiskt, fast jag fortfarande känner av den... men nu kan jag andas skapligt iaf...

måste köpa 2 limpor cigg (de billigaste) o glödlampor oxå...

please låt mig hitta nån billigt ställe där de säljer billiga limpor...

shit kommer bli av med minst 800 spänn nu... plus minus noll

aja sen ska jag bara ha mat resten av månaden så d fixar sig nog även om d blir tufft som varje månad...

blää

VI FÅR VÄL SE VAD JAG KOMMER HEM MED???

(förlåt om jag är så ärlig med hur jag mår här, men jag MÅSTE få skriva av mig)

KRAMAR TILL ER SOM BRYR ER O FÖRSTÅR♥

Droppen på isberget...

Jag har sån jävulusisk dunder ångest för att jag köpte godis o ÄCKEL o inte kunde LÅTA BLI...

Sen blev d ju inte bättre när E messade o sa att hon inte kan komma alls idag...

Jag höll på att börja gråta, stängde av mobilen i ren ilska o ångest - och somnade... Låg i sängen asså...

Men nu har jag panik sms:at Susana o frågat om hon kan följa med mig till Skärholmen idag. Hon sa att hon kunde o att hon kommer till mig kl 17 - men jag vågar inte tro på d förrän jag ser det.

KLARAR INTE AV ATT BLI BESVIKEN GÅNG PÅ GÅNG...


Ångesten sitter kvar som en stooor fucking jävla klump o jag har bara lust att stoppa fingrarna i halsen...

JAG ÄR ÄCKLIG!!!!!!!!


Svag, blyg, feeeeet o äcklig jävla kossa e vad jag e... o så får jag ångest över OM jag ska köpa de där 2 sakerna...Jag skulle faktiskt inte dö av att inte köpa de... Ja JAG VILL HA, MEN BEHÖVER EGENTLIGEN INTE.
Inte 2 st iaf, kanske 1...
Men de e sååå billiga o om d funkar för mig VILL jag köpa 2 st...

Fan becka sluta nu, du vet inte ens om du kommer iväg. Susana kanske oxå säger om 1 timme - nää jag kan inte... vad händer då becka???

skära upp handlederna för en sån patetisk sak e inte tänkbart, OK!!!

Jaaa, jag e extra känslig nu. Vet inte varför, kanske för att jag ska ha röda veckan närsomhelst...kanske av andra skäl oxå....

GAAHHHAAAHHHAAHHHAAA

VILL BARA SKÄRA UPP BRÖSTKORGEN OCH TA UT DEN TUUUUNGA ÅNGEST STENEN - SÅ JAG KAN ANDAS...

pallar inte när d blir såhär...



Ångest...



varför, varför, varför...?

Mår illa...

...JAG KRÄÄÄÄKS!!!!

Fredag

Jag hänger inte med. Jag bara flyter med känns det som. Dagarna bara flyger förbi...

Aja

Vaknade ganska nyss...

Eller jag vaknade väl vid 10.30 - halvsovandes och hörde hur det ringde på dörren.
Men jag var som förstenad, kunde inte öppna ögonen o kunde absolut inte resa mig upp...
Undrade vilken idiot som ringer på min dörr, jag väntar ju inte besök...

Men nu kollade jag i min almenacka o det var E som ringde på, hon skulle komma mellan 10-12 idag...
Och jag känner att jag orkar inte bry mig för 5 öre.

Bläää....

Min mobil ringer HEEELA tiden oxå och jag får paniiiiik. SLuta jaga mig, lämna mig ifred för i helvete...

Ja, jag känner mig otroligt förföljd....
Och jag undrar vad det e som gör att jag inte vaknar på morgonen längre.

Igår somnade jag i hyfsad tid. Vid 00 ca tror jag. Och ändå så e jag som en dööd jävel på förmidddagen...

Strax före kl 13 kommer min psykolog o hämtar mig. Jag funderar på om  jag ska berätta om alla de här overklighetskänslorna jag har. De tar död på mig...
Men d känns som om hon inte kommer tro på mig eller bry sig.
Och även om hon gjorde d - vad kan hon göra? NADA!!!

Jag skulle vilja bli lobotimerad känns det som faktiskt.

Orkar inte....

Sitter o dricker kaffe nu och FÖRSÖKER verkligen anstränga mig att koppla bort alla tankar som kommer i mitt huvud men som inte är mina. NEJ de är inte mina. Det är nån annans tankar och jag undrar vilken JÄVEL d e som har gett mig de...

DET KÄNNS SOM JAG ÄR LEVANDE DÖD

Jag ser vad jag gör, jag ser att jag lever, jag känner mina tankar - MEN DET ÄR INTE JAG!!!!

Tänk om jag e död. Det kanske e därför min mobil ringer HELA TIDEN, och det kanske e därför folk ringer på min dörr och jag bara känner LÅT MIG VARA FÖR I HELVETE. JAG FINNS INTE. Ja så känns d. Jag finns inte.

Jag tror jag har blivit besatt, skulle behöva en exorsism....

OCH BARA NU SLOG DET MIG ATT ALLT DET JAG SKRIVIT HÄR E INTE JAG. SÅHÄR SKULLE JAG ALDRIG KÄNNA/TÄNKA ELLER SKRIVA.

Det är nån som har tagit över min kropp o mina tankar...
Nån som verkligen vill driva mig till vansinne.

OCH VEM DET ÄN ÄR KAN JAG SÄGA.

DEN ÄR PÅ GOD VÄG ATT LYCKAS.

trevlig helg allihopa

Åhhh

sovit

regnar

tv nu..

tråååååååååk


Tidigare inlägg
RSS 2.0