♥

Det e inte långt kvar på detta år nu. Dagarna flyger förbi utan närmare eftertanke, det går fort nu! Jag sitter här och funderar på om o isf vad jag ska säga nått nyårslöfte i år...?
Jag vet inte, jag tror faktisk att jag besparar mig den ångesten i år. Förra året lovade jag att jag skulle ta hand om mig själv på bästa tänkbara sätt och utvecklas andligt, och jag kan ju tyvärr säga att det var ett löfte jag inte höll. Detta år har varit...hmm hur kan jag beskriva det...omtumlande. På alla sätt och vis. Fast jag märker att jag har mognat ännu lite mer - vilket e jätte skönt. Jag har fått nya kunskaper och erfarenheter som jag inte skulle vilja vara utan även om de flesta e väldigt jobbiga och tunga.

En till sak som jag har tänkt på som har hänt är att min relation till min familj, mamma,syster och mormor, har fått ett nytt perspektiv. Jag inser att mamma faktiskt har börjat släppa taget om mig. Vilket iofs kan vara skrämmande. Men det har bara gjort vår relation mycket bättre. Jag ser att mamma har ett eget liv och hon ser att jag har ett eget liv. Men ibland kan jag gå tillbaka till den lilla flickan jag var en gång i tiden och då märker jag att jag blir väldigt ledsen när mamma säger att hon ska till nån väninna istället för att vilja träffa/umgås med mig. Men herregud, det e ju bara bra och normalt Jag är vuxen nu, jag är inte ett litet barn som behöver ständig uppmärksamhet och sällskap. Jag inser ju det och det kan göra mig lite sorgsen ibland, för ja, jag kan erkänna att trots min ganska tuffa uppväxt så längtar jag tillbaka till den tid då det bara var jag och mamma(tills jag var 9 år ca).

Nämen jag ser stolt på min mamma, jag älskar henne. Hon har sina skavanker men hallå, vem har inte det. Jag fösröker att inte se varken mig eller mamma som offer. Det blev som det blev, av de förutsättningar vi hade...

Jag ser även hur min lillasyster växer upp och blir en riktigt ståtlig ung kvinna. Ok hon e bara 12 år ännu men jag kan redan se det. Hon e så klok. Hon e intressad av saker som jag aldrig har hört talas om. Afganistans utrikes politik, Kamrat Stalin, andra världkriget m.m. Jag ser hur hon brinner för att vilja att alla kvinnor i världen ska ha samma rätt till åsikt som män. Jag e otroligt stolt över att vara hennes storasyter, även om hon har ganska svårt med sociala situationer pga sina diagnoser. Men nu kan jag faktiskt smått börja glimta en bra framtid för henne. Jag känner att jag kan slappna av mer. Hon kommer klara sig. Hon kommer klara sig bra. Och jag kommer alltid finnas vid hennes sida sålänge hon vill och behöver mig. Jag erkänner att jag nog känner mig lite som hennes mamma då jag var 12 år när hon föddes och hennes första 5 år var det i princip jag som gjorde allt med henne...
Jag är glad över det idag. Jag älskar min syster!


En stark video gjord av min mamma. Känsliga tittare varnas!

Nu ska jag släppa de här funderingarna och bara njuta. Njuta av att jag faktiskt har en familj. Att jag är omtyckt och älskad för den jag är.

Just nu sitter jag här med ljus tända över hela lägenheten. Doftljus. Det luktar underbart gott. Och jag tände de med tännstickor och då luktade det verkligen JUL! Jag ser fram emot julafton. Och nyårsafton som jag ska fira in med mitt älskade ♥ Fredrik! Det ska bli så mysigt, han har redan bokat biljett hit så nu vet vi med säkerhet att vi ska träffas. Han ska vara här från onsdag kväll till söndag. Åhh vad jag längtar :)

Nu ska jag ta och ägna mig åt lite seriös läsning av Stieg Larsson. Jag måste nog säga att jag e lite fascinerad över hans böcker ändå, men av nån anledning vill jag varken inse eller delge det till någon. Antagligen därför att jag varit så anti mot deckare i hela mitt liv...

Aja. Jag vill iaf önska er en riktigt bra måndag.

PUSS & KRAM
/ Becka