♥

Imorgon tar jag ett stort steg. Förmodligen och förhoppningsvis ett steg som kommer ändra mitt liv för alltid.

Ja jag pratar om MBT-terapin.

Och jag är rädd. Livrädd. Som ssk Christoffer sa förut idag "du kan redan dödsångest, panikångest, dödslängtan, självmordsförsök, självskadehandlingar - så du är helt enkelt rädd för nu kommer du inte ha det längre". Han menade att det man e van med blir man oxå tillslut trygg med, även om det e dåligt för en.

Han har så rätt. Och det var först då jag insåg att jag ÄR livrädd för morgondagen. Samtidigt som jag längtar så jag nästan håller på att spricka.

DET KOMMER HELT KLART VARA ETT AVGÖRANDE VÄGSKÄL I MITT LIV...

Och jag hoppas på det bättre. Men för en gångs skull tänker jag tillåta mig att ta det lugnt. Sänka kraven på mig själv ett hack. Inte satsa 200% från början, utan kanske 50% för att sen sakta öka...

Jag tror det kommer gå bra. Bli bra. I slutändan. Jag tror jag väljer rätt väg, för en gångs skull.
______________________________________________________________________________________________

Ja, här ligger jag nu. Nyduschad och insmörjd med god Body Butter och en värme kudde runt nacken. Och jag tänker verkligen att "skit, jag ska dit imorgon". "IMORGON".

Jag trodde aldrig den här dan skulle komma, men nu e den här. Jag vet att det kommer bli kämpigt, motigt. Men jag ska igenom det... Jag ska klara det.

Imorgon börjar första dagen på resten av mitt liv!

Vill ni hänga med? Jag tänker välja ut de jag "tar med mig på resan" med omsorg. Ni som känner er träffade har antagligen rätt, du ska med, om du vill.

Jag vill jätte gärna att just du, du, du, du och du följer mig, det vore en ära. Men ni får räkna med "berg-och-dalbana" med mitt mående... Inget kommer ju lösas på en gång.

Men sakta och säkert ska jag nog oxå lista ut hur man lever, inte bara överlever.

Jag ska en dag få ett normalt liv!